Klassiska klanger att längta till under 2019

Krönika i SvD 30/12 2018

Civilisationskritik, feminism och lovsånger. SvD:s musikkritiker Sofia Nyblom spanar in i 2019, och längtar till den nya musiken.

Debatten om makt, patriarkala strukturer och kön fortsätter även på musikområdet, och höstens världspremiär i Wien av Olga Neuwirths ”Orlando” kommer att skriva historia. Men allt fler kvinnliga konstnärer hävdar att det bär dem emot att placeras i reservat. Det har tagit hundra år för Lili Boulanger och Ethel Smyth, bägge aktuella i Konserthuset i vår, att ta plats på repertoaren, och dirigenter som Barbara Hannigan och Karina Canellakis att ta plats på pulten. Nu måste vi lära oss att lyssna till vad de har att säga.

Civilisationskritiken letar sig in i konstmusiken och på operascenerna. I Folkoperans satsning på Debussys skräckopera ”Usher” spelar Rickard Söderberg läkaren som försöker rädda ett tvillingpar från galopperande galenskap, i ett spökhus där naturen tar över.

På Konserthuset gör Klum Alexandrov performance-verket ”Vågorna” om klimatförändringarna, ”Valkyrian” får premiär i Göteborgs ”klimat-Ring” och flera utländska premiärer – bland dem Adam Maros opera ”The Sleeping Thousand” i Aix-en-Provence— fantiserar kring både katastrof och världsfred.

Sökandet efter mening löper parallellt med kritiken. För vad är människan utan sina visioner?

På Malmö opera får Bo Holten och Eva Sommestads opera ”Schlagt sie tot”, om den radikale reformatorn Martin Luther, sin världspremiär, och Kungliga Operan plockar fram Karol Szymanowskis ”Kung Roger”, där en karismatisk profet skapar förödelse i ett förfallet kungarike.

Herbert Blomstedt avslutar säsongen i Berwaldhallen med Felix Mendelssohns väldiga Symfoni-kantat nummer 2, ”Lobgesang,” och samme tonsättares vackra oratorium ”Elias” ges i Uppsala i februari.

Första upplagan av festivalen ”Gränslandet” på nattklubben ”Trädgården” i augusti upplöste gränserna mellan klubb och konsert. Till och med tunnelbanetågen spetsade öronen när El Perro del Mar mötte Vivaldi och Hillborg under Skanstullsbron, och årets version blir förhoppningsvis ännu vassare.

Nya Point Music Festival i Göteborgs konserthus följer trenden: bland annat uruppförs isländska Anna Thorvaldsdottirs balett ”Aion”, och violinisten Patricia Kopatjinskaja reciterar ”Pierrot Lunaire” medan Gabriel Prokofjev – tonsättarens sonson – är dj på klubbkvällarna.

Att höra en riktigt inspirerad solist kan väcka ens bättre jag.

I vår hoppas jag bli berörd och väckt av cellisten Yo-Yo Ma i Konserthuset, violinisten Caroline Widmann i Jörg Widmanns Violinkonsert, och när pianolegenden Piotr Anderszewski spelar Mozart. Det kan bli magiskt när Malin Byström lånar sin röst av guld och sammet åt Strauss melankoliska ”Vier letzte Lieder” i Berwaldhallen, och när SvD: solistpristagare, Katarina Karnéus gestaltar Schönbergs ”Erwartung” som laddat relationsdrama.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s