TEXTER I URVAL

Sedan 2020 skriver jag kritik, krönikor och reportage i DN Kultur. Innan dess, åren 2005-2010 och 2018-2020, skrev jag på Svenska Dagbladets kultursidor.

”Don Carlos” på Folkoperan blir svårbegriplig utan grundstomme

Kvällen inleds och slutar som ett rekviem: fragment ur Verdis dödsmässa sjungs över idealen, medan rosenblad singlar över det dödsdömda kärleksparet. Däremellan utspelar sig ”Don Carlos” som kammarspel kring den dysfunktionella kungafamiljen i ett syrefattigt scenrum, ackompanjerat av en osynlig orkester.

Foto: Sören Vilks

Triangeldramat kring Elisabeth Meyers innerliga drottning, Johan Schinklers tankspridde tyrann och Ketil Støas velige kronpretendent – är det drottningen, frihetskämpen Rodrigo eller drömmen om att slå sig fri från pappa som han åtrår mest? – är märkligt spänningslöst, trots det överhettade känsloläge som sätter rösterna i brand.

Folkoperans nya konstnärliga ledning, regissören Tobias Theorell och dirigenten Henrik Schaefer, har gått tillbaka till Friedrich Schillers pjäs från 1787, som ligger till grund för Giuseppe Verdis opera – vilken kom till 1869, under Italiens frihetssträvan. I själva verket tecknas all Verdis musikdramatik kring individens kamp mot teokrati och klanvälde.

Men istället för att snegla på Margaret Atwoods Gilead så inspireras Theorell och dramaturgen Jörgen Otten av tv-serien ”Succession”, och gör Verdis mest storskaliga ”grand opéra” (historieopera) till symbolistiskt drama befriat från körscener, gudar, vålnader och – trots Magdalena Åbergs historiskt skimrande kostymprakt – från historia. Läs hela recensionen här

Så förändrade Ortrud Mann svensk musikhistoria

Intervju i Scenhöst 2021

Under rubriken ”100 kvinnor 100 år” porträtterar Malmö Live tonsättare och musiker i ett tjugotal programpunkter.  Största satsningen är samarbetet med Malmö Stadsteater kring ett nyskrivet drama om Sveriges första professionella kvinnliga dirigent, Ortrud Mann – som spelas på Malmö Live.

Ortrud Mann var 26 år gammal när hon 1944 armbågade sig in i det mansdominerade dirigentyrket och blev kapellmästare på ”Hipp”. Hon fortsatte som kapellmästare på Malmö Stadsteater, och tog lektioner i dirigering för Tor Mann – som hon gifte sig med. Ortrud Mann kom sedan att frilansa som dirigent i Norden parallellt med undervisning i dirigering, och var under en period på 1960-talet även kapellmästare på Oscarsteatern.

Foto: Johan Sundell

Inför pjäsen ”Ortrud Mann” har skådespelaren Mari Götesdotter fått lära sig dirigera, och hon kommer under föreställningens gång att leda en semiprofessionell orkester om 25 musiker. Men pjäsen ”Ortrud Mann” handlar om mycket mer än kvinnans roll i musiklivet. För Sara Cronberg, som regisserar ”Ortrud Mann”, är temat ledarskap.

– Jag ville göra en berättelse kring en kvinnlig dirigent – hur det är att samla en grupp människor kring en vision. Det sägs ju att en har 15 sekunder att vinna gruppens acceptans. Hur går det till? Det ville jag undersöka.

Hur kommer erfarenheterna från pandemin att märkas på våra operascener?

Krönika Scenhöst 2021

Vad var det som hände? Ridån som gick ner, världen som krympte medan avstånden till medmänniskorna växte. Kulturens ”nära-döden” upplevelse. Är det slut nu?

Tyvärr inte. Om inte annat så märks det på att pandemin lämnat ett kulturellt slagfält efter sig. En blodfattigare säsong ligger framför oss på operascenerna, kantad med tragedier. En ”Tosca” i repris här, en ”Rigoletto” där, Verdis ödesoperor, och ett knippe halvsceniska galakonserter maskerar att förråden länsats i panik. Undantagen är få – Wilhelmina av Bayreuths likaså tragiska ”Argenore”, som typiskt nog springer ur den fria gruppen Den andra operan, och familjeoperan ”Snödrottningen ”, som otypiskt nog har ett lyckligt slut. Publiken är glad ändå. Eller?

Det går inte att komma ifrån att perspektiven skiftat. Parkerad framför en skärm ute på landet har jag som kritiker omfamnat den värld av musik som sprakat av kamplust. Opera- och konsertinslag från en balkong i Milano eller ett övningsrum i Budapest, musikaler på Tiktok, ibland hela föreställningar som filmats till priset av ett covidutbrott. Hänvisad till skärmen har jag också kunnat spana in tidigare års produktioner från en oskuldsfull epok, före pandemin.

Så, vad har svenska operahus levererat under krisen – och märks skiftet i det som nu kommer upp på scenerna? Jag underskattar inte den stress som Folkhälsomyndighetens kortsiktiga, ofta obegripliga direktiv försatt kulturlivet i. Fan ska vara teaterchef och behöva elda upp scenografier eller betala ut arvoden till föreställningar som aldrig kommer att visas. Läs hela krönikan här

Niklas Hjulström gör ”Det går an” till ett komiskt kostymdrama

Det har ofta sagts att ”Det går an” är häpnadsväckande modern. Den prisade operaadaption som uruppfördes 2016 på Malmö Operan, och får ny scenisk gestalt i Niklas Hjulströms slimmade turnéuppsättning, är i så fall inget dåligt argument. Må vara att det rör sig om en coronaanpassning för blott tre musiker och sju sångare – här saknas i alla fall varken scenisk uppfinningsrikedom eller innerliga ögonblick mellan de två huvudrollsinnehavarna.

Foto: Malin Arnesson

Till en början är Richard Hamrins fåfänge Albert och Magdalena Risbergs förnumstiga Sara ganska irriterande, men allteftersom realismen djupnar till poesi så blir de också mer och mer sympatiska – snarlikt Jane Austen, eller en operett som ”Glada änkan”. Läs hela recensionen här

Lotta Fristorp lägger en bit till pusslet om Benny Fredrikssons tid som vd

Exakt hur det såg ut bakom scenen när Benny Fredriksson, tidigare vd för Kulturhuset Stadsteatern, släckte strålkastarljuset och försvann ut i evigheten är det ingen mer än han själv som vet. Hustrun Anne Sofie von Otter vittnar i tv-dokumentären ”Benny och Kulturhuset” om hur terapeuterna var blinda för smärtan bakom den utarbetade chefens sammanbrott efter sveket – när undersåtarna i hans kulturimperium använde sig av metoo för att iscensätta en revolt. Om paranoian och depressionen efter Aftonbladets löpsedlar.

Nu läggs en bit till pusslet, med presschefen Lotta Fristorps bok ”Benny, drevet, döden”. På vissa sätt en motbok till Åsa Linderborgs ”Året med 13 månader”, där den forna kulturchefen på Aftonbladet saxar ur sin dagbok från 2017. Lotta Fristorp redovisar sms-konversationer, mejl och sammanträden med den ständigt arbetande chef som inte sällan skrämmer skiten ur medarbetarna, men som under sina sista månader tycker sig leva under dödshot. Läs hela recensionen här

Medborgarskolan på Fogelstad får nytt liv

Dagens Nyheter Söndag, 2021-07-25

Kvinnliga medborgarskolan på Fogelstad blev en mytomspunnen plats för demokrati, kvinnorättsrörelse och kvinnligt konstnärskap, startad av bland andra Elin Wägner. Nu har en stiftelse tagit över huset med målet att återupprätta verksamheten. DN hälsade på i sörmländska Julita inför Rösträttsfestivalen i augusti.

Bild från invignings av Medborgarskolan 1925. Foto: Anette Nantell

Tebogo Monnakgotla: Bakom det komiska finns ett djupt allvar och hyperromantisk smärta

Dagens Nyheter 2021-07-23

När Tebogo Monnakgotla komponerar musik inspireras hon av såväl sydafrikansk politisk jazz som Taube och Mozart och den tecknade serien ”Professor Balthazar”. Nu är hon aktuell med sin första helaftonsopera, ”Zebran”, på temat flykt och exil.

Tebogo Monnakgotla. Foto: Elin Åberg.

Skapande kvinnor och kulturmän när Ebba Witt-Brattström gör sin operadebut

Dagens Nyheter 2021-07-19

I decennier har relationen mellan kulturkvinnan och kulturmannen engagerat litteraturprofessorn Ebba Witt-Brattström. Nu tar hon ämnet till operan med ”Im Treibhaus”, som följer kärleksrelationen mellan Richard Wagner och Mathilde Wesendonck. DN mötte den debuterande librettisten inför världspremiären.

Ebba Witt-Brattström. Foto: Beatrice Lundborg

När opera förvandlas till rena cirkusen

Dagens Nyheter 2021-05-24

Världens första cirkusopera ”Circus days and nights” har urpremiär på Malmöoperan i slutet av maj. Den handlar om scenkonstens magiska förmåga att förvandla åskådaren. DN:s Sofia Nyblom och Anders Hansson har följt de halsbrytande repetitionerna.

Foto: Anders Hansen

Det börjar som ett lågt hummande. Gradvis växer ljudet till ett crescendo när röst efter röst läggs till och området kring den cirkelformade manegen på Malmöoperans scen befolkas. Några cirkus­artister stretchar och går ner i spagat. En av dem kör sitt dagliga jongleringspass. En skog av rep firas ner, strålkastarna slås på, rökmaskinen tuffar i gång och inspicientens varningar hörs i hög­talarsystemet. Fortsätt läsa här

Pandemin kan inte stoppa Johan Dalene från att bli världsstjärna

Violinisten Johan Dalene hade bokningar på världens största scener – sedan ställdes allting om. Sofia Nyblom pratar med den nya klassiska stjärnan om hur det är att slå igenom under en pandemi.

Johan Dalene ser lycklig ut. Han håller violinen under hakan, ger varje fras i Mendelssohns violinkonsert samma omsorg innan han låter den snirkla sig ut i rummet under repetitionen med Svenska kammarorkestern. Frånsett konserthuschefen Gregor Zubicky och teknikfolket som förbereder inspelningen sitter jag ensam i salongen i Örebro konserthus. Även jag är berörd. Läs vidare här

Pionjären Laura Netzel hamnade i frysboxen

Dagens Nyheter 2021-01-09

Laura Netzel komponerade musik under pseudonym och förblev dilettant livet ut. Nu håller hon på att erövra sin rättmätiga plats i musikhistorien. Sofia Nyblom lyfter fram den svenska kompositören och hennes medsystrar i den utskällda ”kjolligan”.

Den 4 augusti 1914 påbörjade ångfartyget S/ S Flandria sin farliga resa över Nordsjön till Göteborg. Båten var överfull med svenska passagerare som evakuerats på grund av krigsutbrottet. Bland dem märktes kompositören Laura Netzel, som lämnat den eleganta badorten Trouville-sur-mer i Normandie hals överhuvud.

Den 75-åriga nyblivna änkan lät sig inte förskräckas vare sig av den kaotiska väntan på Gare St Lazare i Paris, torpedbåtarna som prejade Flandria när hon korsade Engelska kanalen eller halmmadrasserna i lastrummen på det överlastade fartyget.

I stället samlade hon skeppets artister till musikaliska salonger och arrangerade en kabaré. Filantropen Netzel såg också till att samla in pengar till den heroiska besättningen och en familj i nöd. När S/S Flandria anlände till Göteborgs hamn hölls tacksägelsemässa på däck där passagerarna sjöng ”Vår Gud är oss en väldig borg”.

Läs hela artikeln här

Hon ska få svensk kultur på benen igen

Dagens Nyheter 2021-01-26

I juni kom Linda Zachrison hem från Washington efter fem år som kulturråd. Nu leder hon regeringens särskilda utredning för nystarten av kulturlivet i Sverige efter pandemin. Sofia Nyblom pratar kriskultur och kulturdiplomati med Linda Zachrison.

För fem år sedan rekryterades Linda Zachrison till den prestigefyllda posten som kulturråd i Washington. När planet lyfte från Arlanda tog hon med sig ett knippe erfarenheter från flera stora kulturinstitutioner, plus tiden som politiskt sakkunnig vid Kulturdepartementet, in i rollen som kulturråd. En stark drivkraft var lusten att tillföra internationell krydda till svenskt kulturliv som hon menar att hon haft så länge hon kan minnas – och som redan 1999 skickade henne till Las Vegas.

– Jag skulle vara castingdirector i en stor nyuppsättning av Jonas Åkerlunds ”SuperCirkör” – det var mitt första möte med showbiz i USA och all dess ”annorlundahet”, den amerikanska synen på konst och underhållning. Läs hela intervjun med Linda Zachrison här

Från ”Nosferatu” till ”Wonder woman” – tio verk som inspirerats av Richard Wagner

Erotik! Dödskult! Maktspel! Revolt! Andlighet! Utopism! Ärkereaktionärer, brinnande socialister och förstås många många konstnärer har hittat inspiration i Richard Wagners komplexa tankevärld. DN:s Sofia Nyblom listar och berättar om några av de mest fascinerande verk som lånat från den tyske kompositören.

Det talas och skrivs en hel del om apokalypsen och ragnarök i vår underliga tid. Men metaforen är minst sagt trådsliten. Vad förlorar vi egentligen på att förenkla den komplexa tankevärld som förknippas med Richard Wagner – och vad har vi att vinna på att sätta likhetstecken mellan ”Nibelungens ring,” klimatkatastrofen och demokratins kollaps?

I sin nya bok ”Wagner-ism. Art and Politics in the Shadow of Music” (4th estate, 2020) argumenterar amerikanske musikkritikern Alex Ross för att nazifieringen av Wagner har kommit att överskugga det inflytande som hans verk och tankegods haft. I själva verket förklarar mångtydigheten Wagners enorma genomslag hos såväl ärkereaktionärer som brinnande socialister. Läs hela texten här

Så förvandlades det lilla huset på prärien till Vita huset i Washington

Helsida i Dagens Nyheter 2018-03-21

Laura Ingalls Wilders boksvit ”Lilla huset på prärien” har större betydelse än man kan tro för vapenlobbyn och den libertarianska rörelsen i dagens USA. Nu kommer en rad nya böcker om nybyggarflickan som formade en politisk våg, skriver Sofia Nyblom.

Laura Ingalls Wilders böcker tillhör den amerikanska litteraturens kanon. Berättelsen om nybyggarfamiljen som jagade den amerikanska drömmen på 1870-talet i en täckt vagn, med hunden Jack och pappans jaktgevär som enda försvar, var bland det första jag läste på egen hand. Tv-serien på 1970-talet fångade aldrig min fantasi, men jag kidnappades ändå ofrivilligt av pionjärmodet och hobbypysslandet som franchisingen av den kultförklarade serien inspirerat till. Läs hela artikeln här

Hustrun Helga visar en annan bild av tonsättaren Stenhammar

Dagens Nyheter 2020-12-29

Den 7 februari 2021 är det 150 år sedan kompositören Wilhelm Stenhammar föddes. Han är det närmaste vi har en nationaltonsättare – men liberalen Stenhammar var inte intresserad av att bli något monument.

Hustrun Helgas akvareller och skämtteckningar visar en annan sida av Stenhammar: den lekfulle visdiktaren och familjemannen. Sofia Nyblom berättar historien bakom Helga Stenhammars julpoesi från 1911, som publiceras här i DN för första gången. Läs hela artikeln här